ERIK OM FILMEN

Som uppföljare sig bör, så slängde vi ihop denna filma ganska omedelbart efter att vi gjort föregångaren klar. Man ska ju försöka smida medan järnet är varmt och surfa på framgångarna som den första filmen i serien skördat.

Det hela blev väl egentligen ganska taffligt och rörigt, med en massa klipp som blir aningen förvirrade, men vi visste inte så mycket alls. Förhoppningsvis är några av sakerna åtgärdade nu när filmerna ska piffas upp och få en ordentlig dvd-presentation.

Jason Voorhees ande vilar tung över den här filmen, som i mina ögon är betydligt sämre än föregångaren även om den aldrig hinner bli så lång att den blir tråkig. Det mordet som jag minns bäst och som kanske blev det mest lyckade är ju när Magnus blir spetsad medan han slår en drill. Jag minns at jag hade en tydlig vision över hur det hela skulle se ut, men som vanligt blev det lite halvdant.

Men visst tusan finns det en och annan ljuspunkt, om inte annat ur en komisk synvinkel. Larsas schizofrent babblande stackare, med någon underlig dialekt är ju på något vis lite rörande. Min synnerligen andefattiga stuntscen då Shadowkiller hoppar på mig från en klippa är väl kanske det allra roligaste, även om det inte riktigt var syftet.

På det hela taget hör den nog till bottenskiktet i serien, men den hade i alla fall några fler mord, lite längre speltid och nog lockar den väl till ett och annat skratt ändå. Avslutningsvis säger jag bara ”alltså har du int’ slagi av nu då blir jag då sur”.

/ Erik Nyström

MAGNUS OM FILMEN

Jaha, då föddes en serie. Men så var det ju inte helt. För jag gissar att om man gör en film baserad på Fredagen den 13:e tar man nog lite för givet att man ska göra minst 7 till filmer.

Tvåan är den enda i Shadowkillerserien som faktiskt tar i aktning att det varit en film innan. Erik spelar nämligen samma karaktär som nu går i terapi för att bearbeta det som hänt i förra filmen. Detta är inspirerat av karaktären Tommy Jarvis som var med i tre Fredagen den 13:e filmer.

Detta är även Larss första Shadowkiller film framför kameran. Han gör nog den mest minnesvärda rollen i denna film, Ralph från Stockholm.

Den här filmen är ganska kul faktiskt jag gillar att det är vår andra film och den faktiskt går att se. Men jag gillar inte skogen. Det är skitsvårt att göra skräck i skogen. Man kan ju nämligen springa vart som helst.

/ Magnus Johansson