ERIK OM FILMEN

I mitten av 90-talet fanns det en hel del sketchserier att se på TV, bland annat The State och Kids in the Hall som alla var någon slags oäkta avkommor till Monty Python’s Flying Cirkus. Som jag minns det var det efter en periods ganska intensivt tittande på dessa serier som vi kände att vi hade tillräckligt många idéer till att försöka oss på något liknande själv. Vi hade samlat på oss ett gäng ganska oseriösa sketcher, definitivt av varierande kvalitet och lagom till sommaren efter högstadiet tyckte vi det var dags att förverkliga dom.

Vi skissade ner dom och ringde till Carl-David som tydligen tyckte det lät som en bra idé och gick med på att medverka. Nu är det så pass länge sedan vi gjorde det att jag inte direkt minns speciellt mycket från inspelningarna, eller hur lång tid det tog att filma allt, men jag är rätt säker på att jag och Magnus gjorde en hel del själva och att Carl-David bara medverkade vid gissningsvis två intensiva tillfällen. Rollen som programledaren i ”Förstöra saker du älskar” drog vi lott om, eftersom alla ville få vara den som fick leva ut alla sina innersta destruktiva lustar. Tyvärr hade jag inte turen på min sida, utan Magnus blev den lycklige istället vilket kanske var lika bra det, då han fungerar utmärkt i rollen.

En del var som sagt var skrivet på förhand, men en hel del improviserades fram då vi väl hade kommit igång, vilket jag tycker syns ganska bra på det färdiga materialet. Alla restaurangsketcher vill jag minnas var helt och hållet gjorde i stundens ingivelse och vi hade alla väldigt svårt att hålla oss för skratt av någon anledning. Så jävla roliga är de väl inte? Vi spelade även in en hyllning till Monty Python där vi gör en massa halvtaskiga silly walks, men Magnus hade den goda smaken att lämna dessa på klipprumsgolvet tillsammans med en massa halvflummig mellansnack. Om vi lyckas hitta igen detta material kan det väl tänkas få trängas som extramaterial på en framtida DVD-utgåva.

Abrotrax tycker jag är ganska kul att titta på som ett slags tidsdokument över vad vi tyckte var kul, eller iaf vad vi kanske hade för inspirationskällor. En del av sketcherna är ganska usla, främst Star Wars-grejen och en del är helt enkelt allt för verklighetsfrånvänt för att väcka intresse. En del saker tycker jag däremot fortfarande är ganska kul, som tex den tyska techno-reklamen, några delar av restaurangsketcherna och reporterns som letar efter en negerby. Att Magnus gjorde båda de återkommande rollerna var nog inte helt lyckat, kanske borde jag ha tagit över rollen som Per. Någonstans finns det en massa idéer till en andra del, vilket kanske kan bli verklighet någon gång då vi känner för något oseriösare. Vem vet?

/ Erik Nyström

MAGNUS OM FILMEN

Abrotrax var en sådan där grej som man som filmskapare ska göra nån gång i sitt liv, små sketcher som var nån typ av humor man kanske hade då man gjorde filmen. Vi gillade verkligen Monty Python och ville väl göra ett sketchprogram vi med.

Mitt starkaste minne av inspelningen är när vi drog strå om vem som skulle få förstöra en massa roliga saker. Jag vann och det var mycket trevligt.

Jag kan ju ta tillfället i akt att förklara den scetchen i fältet när vi går omkring och skriker "I SCREAM!!!". Detta har med ett spel som heter Speedball 2 att göra. I det spelet hörde man glassförsäljare skrika "ICECREAM" från läktarna och jag tyckte alltid att det var lite roligt för det lät som om de skrek att de skriker.

Det jag får ut av Abrotrax idag, för utom det lite komiska att se vad man tyckte var roligt förr, är att jag får se mig själv i rakat hår och det är inte varje dag.

/ Magnus Johansson